Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar motivationsskapande med sina elever på grundsärskolan trots att elevernas betyg inte har någon betydelse för deras framtida gymnasiesärskolestudier. Studien utgick från följande frågeställningar:- Hur upplever lärare på grundsärskolan att de motiverar eleverna att utveckla sina kunskaper och färdigheter i enlighet med kursplanernas mål? - Vilken betydelse anser lärare på grundsärskolan att betygen har för elevernas motivation och lärarnas motivationsskapande arbete i skolan?- Hur upplever lärarna på grundsärskolan att de ges förutsättningar för att arbeta motivationsskapande samt att utveckla sin yrkesroll?Studien tog sin utgångspunkt i den livsvärldsfenomenologiska ansatsen då det var lärarnas egna levda erfarenheter som var intressanta att ta del av. Livsvärlden är den värld där vi lever tillsammans med andra människor (Bengtsson, 2005). Då specialpedagogik som ämne är tvärvetenskapligt ryms det inom flera olika perspektiv och denna studie knyter an till det sociokulturella perspektivet då samspelet mellan lärare-elev var av stor betydelse samt dilemmaperspektivet då lärare dagligen möts av utmaningar av olika slag.Valet av metod föll på kvalitativa intervjuer som noggrant transkriberades.

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan.

Detta examensarbete är en undersökning av metoder som lärare i tyska pågymnasieskolan använder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som språk och ämne är betydligt mindre än till andra främmande språk, harjag undersökt lärarnas sätt att utöva ett positivt inflytande på elever som kan hjälpa tillatt förhindra elever från att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvänt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalärare på gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna ärverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen är enavgörande faktor som hjälper lärare i tyska att skapa ett positivt inlärningsklimat iklassrummet.

Syftet med undersökningen är att belysa motivationsskapande ur ett lärarperspektiv och hur läraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen är ett försök att komma åt den tysta kunskap som många lärare besitter inom detta område. Forskningsstrategin är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att läraren måste besitta en mängd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör.

Många av de mest populära webbtjänsterna på internet idag bygger på ett användargenereratinnehåll, stora aktörer såsom FaceBook, Instagram, YouTube, reseapplikationer, diversebloggportaler och wiki-sidor vore inget utan sina användare. Tidigare forskning visar dockatt det bara är en liten del av användarna som faktiskt är aktiva bidragare, majoriteten avbesökarna är mer intresserade av att läsa vad andra skriver istället för att själva bidra. Dettaanser författarna vara ett problem då onlinerecensioner blir felrepresenterade genom att detbara är en liten procent av besökarna som faktiskt bidrar med sin åsikt. Studien undersökeranvändarnas beteende och behov både kvalitativt och kvantitativt genom enenkätundersökning och sex intervjuer. Fallstudien avser att ta reda på sambandet mellananvändbarhet och motivation med fokus på bidragandet bland användarna.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och lyfta fram vad som motiverar personalen på Lindex samt undersöka hur butikschefen skapar motivation på arbetsplatsen hos personalen. Undersökningen kommer också belysa vad medarbetarna anser skapar mest motivation hos dem. Butikschefens sätt att motivera och medarbetarnas svar på motivation varit relativt jämna för att jämföra. Båda parterna anser att kommunikationen men främst gemenskapen är viktigaste för att vara motiverad. Även varierande arbetsmoment skapar glädje i arbete vilket bidrar till att motivationen förstärks.

AbstraktUndersökningens syfte är att undersöka vilka faktorer som motiverar anställda att stanna kvar på sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlängningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behålla sina anställda.Följande frågeställningar utgör studiens röda tråd: Vilka motiv uppger anställda som viktiga för att trivas på sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anställda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tänkas påverka de anställda till att stanna kvar på arbetsplatsen?För att få svar på dessa frågor har åtta personer intervjuats på ett företag. Tillvägagångssättet är kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna får utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger även den tillfredsställelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stärker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och självbestämmande är viktiga faktorer för de anställdas trivsel och motivation; god stämning har avgörande betydelse för den anställdes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback är motivationsskapande men om det saknas inträder vantrivsel vilket kan få den anställde att söka sig bort..

Dagens skola får möta en del kritik för sin bristande förmåga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsättningar som måste bli uppfyllda för att en individ skall känna behovet av att gå framåt i sin utveckling. Det vill säga vilka faktorer är avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgå ifrån, där jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen såg ut på en gymnasieskola i Norrbotten.

Att motivera sina anställda är ett viktigt led för alla organisationer i att förbättra produktiviteten och hålla kostnaderna nere. Det kan ibland vara svårt att få anställda motiverade, och detta kan leda till svårigheter för en organisations verksamhet. Att trivas på sin arbetsplats är en viktig förutsättning för att prestera bra och bidra till ett bra resultat.Vi har med denna uppsats undersökt hur en organisation ökar motivationen hos sina anställda och om detta i sin tur i ett konkret fall kan förändra en otrivsam arbetssituation till det bättre. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med ett flertal intervjuer med anställda och ledning utförda på den hälsocentral som är objekt för vår studie. Vi har även tagit del av en enkätundersökning som årligen utförs på arbetsplatsen.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielärares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda på vilka faktorer de anser påverkar elevernas motivation i undervisning och lärande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de främsta Motivationsskapande faktorerna för eleverna är en god relation mellan lärare och elev, att eleverna får möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. Lärarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhållanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. Lärarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet påverkade elevernas motivation och engagemang..

Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts.Elevers förmåga att medverka i bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen.

Vår studie behandlar de olika motivationsfaktorer som påverkar elever i årskurs 1 och 3 på en gymnasieskola i Norrbotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå vilka faktorer som stimulerar gymnasieelevernas motivation till lärande. Vi har även undersökt eventuella skillnader i motivation hos elever i årskurs 1 och årskurs 3. Bakgrunden till studien baseras på en förståelse för vad motivation är samt tidigare forskning från forskare inom området. Vi har genomfört både en kvantitativ och kvalitativ studie, där vi har använt oss av både enkäter och intervjuer för att samla in information av eleverna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lek- och rörelseövningar i klassrummet kan vara ett komplement för att öka elevernas fokus, prestation och trygghet. Med rörelseövningar menas lek, avslappning och massage. 64 elever i åk 3-4 har deltagit i övningar under en period av 5 veckor vid olika antal tillfällen. Under övningarna observerades eleverna. Vid ett senare tillfälle intervjuades 14 elever.

De senaste årtiondenas globala expansion har lett till förändringar av det moderna ledarskapet. Konkurrensen har ökat mellan olika organisationer vilket medfört nya utmaningar som ledarskapet måste förhålla sig till. En ökad mångfald, teknologins utveckling, och förändrade kundrelationer är några av de faktorer som påtvingat förändringar av det ledarskapet som bedrivs. Idag måste ledarskapet individanpassas mer istället för det kontrollerande och monitorerande funktion den haft tidigare.Studien har undersökt ledarskapet i två av Elgigantens hemelektronikbutiker med avseende på ledarskapets påverkan på säljarnas arbetsmotivation. Tonvikten har legat på att analysera medarbetarnas syn på hur man som ledare kan skapa en ökad arbetsmotivation.

Motivationsskapande åtgärder är avgörande för de anställdas nöjdhet inom organisationen. Vad som motiverar de anställda varierar från individ till individ. Vårt resultat visar att det existerar ett samband mellan de anställdas nöjdhet och hur väl organisationens strategi, struktur, utvärderingar och belöningar stämmer överens med olika karriärinriktningar och drivkrafter. Studien visar även att de anställdas nöjdhet påverkar kundernas nöjdhet med servicen..